DAG 08 - Ett ögonblick
Jag tycker detta var ett litet svårt tema, jag har kommit underfund med att jag har ett väldigt dåligt minne. Men idag ska jag berätta om ett jobbigt och otäckt ögonblick som utspelade sig på Bali for nästan exakt ett år sedan.
16 november 2009, Så skulle ett stort och glatt gäng ut på moped utflykt till Ulu Watu. Jag och Jessie körde varsin moped och Karin och Lina satt bakom. Vägen ut gick perfekt, trafiken var dock lite jobbig, vänstertrafik och allt. Vi kom ut till Ulu Watu och det var som att vi åkt till paradiset. Men sen skulle vi åka hem innan det blev mörkt. Nu var det jag och Karin som körde istället. Vi körde lite fel påvägen hem och stannade för att vända. Men här gick det inte riktigt som det skulle. Något gick väldigt fel, Jessie hann i farten hoppa av men Karin körde utför ett 6m stup.. alla hjälptes åt, folk var helt underbara, hjälpsamma på alla sätt och viss. Vi fick tag i en bår och en bil, åkte for att möta ambulansen och vi hamnade på ett riktigt fint sjukhus. Karin var en kämpe utan dess like. Hon var tjejen som fick trösta oss andra. 9h utan bedövning med ett brutit lårben och sår lite varstans fick hon till slut den operation hon behövde.
En olycka som kunde slutat så otroligt mycket värre än den gjorde slutade så bra den bara kunde egentligen. Detta kan tyckas vara Karins ögonblick att berätta, och det är det. Men just i detta ögonblicket, just när allt detta hände, fick jag det bekräftat. Min bästa vän Karin Svensson är den starkaste och tuffaste personen jag vet. Du är en kämpe och en förebild!
imorgon - dag 09 - min tro
16 november 2009, Så skulle ett stort och glatt gäng ut på moped utflykt till Ulu Watu. Jag och Jessie körde varsin moped och Karin och Lina satt bakom. Vägen ut gick perfekt, trafiken var dock lite jobbig, vänstertrafik och allt. Vi kom ut till Ulu Watu och det var som att vi åkt till paradiset. Men sen skulle vi åka hem innan det blev mörkt. Nu var det jag och Karin som körde istället. Vi körde lite fel påvägen hem och stannade för att vända. Men här gick det inte riktigt som det skulle. Något gick väldigt fel, Jessie hann i farten hoppa av men Karin körde utför ett 6m stup.. alla hjälptes åt, folk var helt underbara, hjälpsamma på alla sätt och viss. Vi fick tag i en bår och en bil, åkte for att möta ambulansen och vi hamnade på ett riktigt fint sjukhus. Karin var en kämpe utan dess like. Hon var tjejen som fick trösta oss andra. 9h utan bedövning med ett brutit lårben och sår lite varstans fick hon till slut den operation hon behövde.
En olycka som kunde slutat så otroligt mycket värre än den gjorde slutade så bra den bara kunde egentligen. Detta kan tyckas vara Karins ögonblick att berätta, och det är det. Men just i detta ögonblicket, just när allt detta hände, fick jag det bekräftat. Min bästa vän Karin Svensson är den starkaste och tuffaste personen jag vet. Du är en kämpe och en förebild!
imorgon - dag 09 - min tro
Kommentarer
Postat av: Karin
Vadfint! Utan er och dig hade jag aldrig klArat det, du är MIN hjälte!!!
Trackback